Sjukdomar och olyckor

kontakt: mimi.hafstrom@gmail.com

skype: mimi.Hafstrom
0702482903

Olyckor
Sjukdomar
Sjukdomsvinst
Hypokondri
Psykosomatiska besvär

Olyckor

Från Wikipedia

Olycka, katastrofer och andra händelser utan mänskligt uppsåt som vållat humanitära skador, på individer eller större delar av en befolkning.


Sjukdom

Från Wikipedia

Sjukdom är ett funktionshindrande tillstånd som karakteriseras av fysiologisk, psykologisk och/eller social ohälsa. Med sjukdom avses i första hand ett förhållande som sätter normala funktioner ur spel och som kan vara letalt, men också mer allmänt ettdiagnoserat lidande.[1] Ett tillstånd som har tecken på att vara en sjukdom (t.ex. onormala blodvärden) men som inte nedsätter funktionaliteten, kallas patogent. Beskrivningen av en sjukdoms uppkomst kallas etiologi, medan dess orsaker kallas patogenitet.

Den vetenskap som behandlar sjukdomar hos människan kallas medicin, medan sjukdomar hos alla andra arter behandlas inomveterinärmedicinen. Sjukdomar som i hög grad ärvs från förälder till barn har sin grund i förändringar i arvsmassan och kallasgenetiska sjukdomar. De flesta sjukdomar, såväl fysiska som psykiska, beror dock på ett samspel mellan arv och miljöfaktorer.

Man kan som i engelskan skilja mellan sjukdom där objektivt uppmätbara patologiska förändringar föreligger, disease, och sjukdom utan objektivt påvisbara orsaker, illness, som betyder "att må dåligt". Den tredje definitionen som finns i engelskan är ill health som är en paraplyterm som används när någon har ett ännu odiagnostiserat tillstånd där både sjukdomssymptom och "att må dåligt" förekommer. Sverige har anslutit sig till FN-organet WHO:s definition på av vad som är sjukt respektive friskt. WHO har definierat friskt som frånvaro av ohälsa och sjukt är närvaro av ohälsa. Acceptansen av all ohälsa som sjukdom har härmed ökat. Vanliga och normala symptom vid naturliga livskriser har därmed kommit att definieras som sjukdom.

Enligt de tidigare definitionerna på begreppet sjukdom var det som var onormalt jämfört med en statistisk normal befolknings fysiska och psykiska tillstånd ett sjukdomstillstånd. Tandröta, som förr var mycket vanligt redan i tidig barndom[källa behövs] kunde därmed inte definieras som ett sjukdomstillstånd, eftersom större delen av befolkningen var angripen och hela befolkningen kunde inte tilldelas en sjukroll på grund av ett så vardagligt tillstånd. Men då tidigare all statistik dessutom utgick från den statistiska normalen för vuxna män föll med automatik alla icke vuxna män utanför det friska tillståndet.

Vad som betraktas som sjukt respektive friskt är också kulturberoende. Detta är viktigt eftersom den som i sitt samhälle har ett som sjukdom definierat tillstånd ges, genom att uppfylla definitionens krav, rätt att inta en sjukroll och avlastas skyldigheter som andra individer i samhället har. Det faktum att vårdpersonalen i sitt arbete definierar ett tillstånd som sjukt enligt WHO:s definitioner innebär inte att allmänheten eller myndigheternas personal i grunden släpper på de kulturella kraven och accepterar dessa sjukdomstillstånd som tillräckliga för ett sjukrollsinnehav.

Naturalförlopp [redigera]

Naturalförloppet är hur en sjukdom, åkomma eller skada genomsnittligt utvecklas eller brukar kunna utvecklas, om den inte behandlas alls. Läkarens behandling avser ofta att göra utvecklingen av sjukdomer mer gynnsam än det som naturalförloppet skulle ge.

Väldigt många krämpor som blåmärken, träningsvärk, förkylning, hosta, nackspärr, ryggskott, spädbarnskolik mm är vanligen självläkande med tiden utan behov av intervention. Dessa tillstånd är mycket tacksamma för s.k. alternativa behandlingar och även rent kvacksalveri, som per definition är verkningslösa, men som tack vare det goda naturalförloppet ger intryck av att ha effekt.

Ofta vill man behandla åtminstone symptomen, om de är alltför besvärande, i väntan på att åkommans naturalförlopp ska ha sin gilla gång. Smärtstillande medel, näsdroppar, slemlösande, vänligt bemötande, akupunktur, massage mm är exempel på "interventioner" som kan öka välbefinnandet i väntan på läkning. Huruvida det ökade välbefinnandet i sig kan snabba på naturalförloppet mot läkning är kontroversiellt men kanske inte otänkbart. Placeboeffekten är en kraftfull komponent i all behandling, såväl konventionell som "alternativ".

En del sjukdomar har tyvärr ett ogynnsamt naturalförlopp som inte går att bryta mer än möjligen tillfälligt. Muskeldystrofier, Alzheimer, ALS, MS, Parkinson, diabetes, schizofreni m. fl. är exempel på det. Några av dessa kan emellertid med rätt behandling dämpas till den grad att den drabbade kan leva ett normalt eller nästan normalt liv.

Sjukdomsvinst

Från Wikipedia

Sjukdomsvinst betecknar de fördelar som en person kan åtnjuta på grund av ett sjukdomstillstånd.

Hypokondri

Från Wikipedia

Hypokondri eller inbillningssjuka, ibland nosomani, är en somatoform störning som innebär att den sjuka är övertygad om att han/hon har en eller flera fysiska sjukdomar trots att denne är fysiskt frisk. Hypokondrin i sig är ett ångestutlöst psykiskt problem, som fokuseras bort från själens tillstånd till en obefogad oro över kroppens fel och brister. Kroppens normala signaler och utseende tolkas som sjukdom eller hot om sjukdom. Sjukrollen är central för den som är drabbad av hypokondri. Genom sitt innehav av en fysisk sjukdom äger den drabbade rätt att stänga av livet och livets alla krav och orkar leva med sin existentiella ångest. En person som lider av hypokondri kallas hypokondriker.

Ordet hypokondri kommer ifrån grekiskans hypocho´ndrios vilket betyder "som ligger under revbensbrosken". Det var därifrån man först trodde att hypokondrin hade sitt ursprung[1].

Diagnos

I ICD-10 kategoriseras hypokondri under rubriken Neurotiska, stress-relaterade och somatoforma störningar och underkategoriseras till den sistnämnda[2]. För att diagnostisera hypokondri ser man till två punkter: (a) Patienten tror sig ha symtom för minst en allvarlig sjukdom vilken läkare inte kan hitta symtom för. (b) Patienten vägrar att ta emot råd från flertalet läkare om att besvären endast skulle vara psykiska.

Psykosomatiska symtom är vanliga, men en hypokondriker tolkar diagnoser som att läkaren försöker göra alla allvarliga symtom till en psykologisk gåta istället för vad det faktiskt är eller kan vara. Den sjuke kräver ofta att få vila och möjligen ett par läkarbesök samt ett sjukintyg som konfirmerar sjukrollen.

Det är ett observandum att hypokondrikern inte är lat eller arbetsovillig. Hypokondrikern är heltidsupptagen med att vårda sin av sjukdom ständigt hotade kropp. Not: En hypokondriker kan mycket väl vara sjuk och ha symptom för någon (mindre allvarlig) sjukdom, men den sjuke vill överdriva symptomen och få dem till symptom på betydligt allvarligare sjukdomar.

Behandling

Hypokondri är åtkomligt för behandling med samtalsterapi, som kan göra symtomen hanterbara för den enskilde och därmed ge möjligheter till ett hanterbart vardagsliv. Oron och rädslan för fysiska sjukdomar kvarstår men på en lägre nivå. Vid svåra besvär, där ängslan övergått i ett ångesttillstånd, kan ångestdämpande läkemedel var nödvändiga under inledningsfasen av samtalsterapin.

Psykosomatiska besvär

Psyke och Soma är grekiskans ord för Själ och Kropp. Det förklarar vad som avses med psykosomatik; Kroppsliga symtom som helt eller delvis har sin grund i psykiska mekanismer. I vissa sammanhang är sambanden enkla och självklara. Få människor ifrågasätter att man kan få huvudvärk av att ha det stressigt på jobbet. Men hur kroppen och själen hänger ihop och påverkar varandra på ett mer komplext plan är fortfarande ett ganska outforskat område.

Begreppet psykosomatiska besvär har alltmer kommit att överges inom sjukvården. Det har visat sig vara en allt för enkel modell att tänka att vissa sjukdomar har ett biologiskt ursprung, medan andra har ett känslomässigt.

I stället har man, inom många områden av sjukvården, börjat förstå att kroppen och psyket aldrig någonsin är helt opåverkade av varandra. Eller till och med att de är två sidor av samma sak. Med det perspektivet kan man säga att begreppet håller på att få en mycket vidare betydelse än det ursprungligen hade: Att både sjukdom och hälsa är beroende av många faktorer, både kroppsliga, psykiska och sociala.

Ibland har man använt sig av psykosomatiska förklaringsmodeller för att förklara sjukdomstillstånd som man inte hittat några medicinska orsaker bakom. Men det är också att förenkla. Dels kan det mycket väl finnas medicinska förklaringar även om vi inte har kommit på hur man mäter dem. Dels vet man nu att det är vanligt att långvariga psykiska tillstånd också lämnar spår i kroppen, som ofta går att mäta. Eller att en psykisk omständighet fungerar som utlösande faktor för en kroppslig sjukdom. Med det synsättet så finns det inga speciella ”psykosomatiska sjukdomar”.

Det psykiska tillstånd som man främst förknippar med kroppsliga symtom är stress. Det är också ett område som det forskats relativt mycket om.

Att stresspåslag påverkar kroppen kan vi alla känna. När man känner sig stressad slås olika icke-viljemässigt styrda kroppsfunktioner på, såsom ökad andhämtning och muskelspänning, men det startas också en mängd kemiska, exempelvis hormonella, reaktioner i kroppen. Kortsiktigt innebär det inte något problem, men går man med ett ständigt stesspåslag under lång tid så skadar det kroppens intrikata system som inte är gjorda för detta.

Det är inte heller så enkelt som att det är yttre stress som måste till för att det ska vara skadligt. Även medfödda svagheter, både psykiska och kroppsliga, bidrar till att vissa personer har lättare för att utveckla stressrelaterade psykosomatiska symtom.

Utredning och diagnostisering

Att ha ett psykosomatiskt synsätt innebär att man måste ta hänsyn till patientens hela livssituation då man utreder ett sjukdomstillstånd.

Synsättet underlättas av om flera olika yrkesgrupper deltar i utredningen av problemen. Exempelvis kan läkare,kurator, psykolog, sjukgymnast, arbetsterapeut, osv ingå i teamet. Inom beteendemedicin arbetar man på det här sättet, och har nått goda resultat med bl a smärttillstånd, fibromyalgi och hjärt- och kärlsjukdomar.


Behandling

Behandlingen av psykosomatiska problem handlar ofta om att angripa problemet från flera olika håll samtidigt.

Ett exempel kan vara smärtpatienten som behöver smärtstillande medicin för att kunna sova, men också sjukgymnastik i syfte att bygga upp muskler och lära sig att undvika belastande rörelser och även psykoterapi i syfte att bearbeta trauman, eller att påverka beteenden och tankemönster för att på sikt förändra livssituationen.

kontakt: mimi.hafstrom@gmail.com

Hemsida & Design av Intendit Webbyrå