Mobbning/trakasserier

Kontakt: mimi.hafstrom@gmail.com


Mobbning barn
Mobbning vuxna
PTSD
Ring 0702482903
Mobbning

Mobbning är vanligare än man tror. En tredjedel av alla skolbarn har blivit utsatta för någon form av mobbning under sin skoltid.

Hos många sitter ärren efter mobbning kvar länge, ibland hela livet. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på mobbning och göra någonting åt det.

Vad är mobbning?

Mobbning är när någon systematiskt trakasserar en annan person fysiskt eller psykiskt. Mobbning betyder att man utesluts ur kamratkretsen, blir illa behandlad och förtrycks. Mobbning är ingen engångsföreteelse utan en systematisk kränkning av en person. Mobbning kan vara allt ifrån att bli kallad nedsättande saker till att bli utsatt för våld. Det har även blivit vanligare att mobbning sker via e-post eller sms. Mobbning kan också vara att inte bli utsatt för någonting alls utan att istället bli utfryst helt och hållet.

Upptäcka att någon blir mobbad

Många barn och ungdomar som blir mobbade gör sitt bästa för att dölja det. Att vara mobbad ses ofta som att vara en förlorare och det vill ingen vara. Den mobbade skäms och vill inte att någon ska veta vad som händer. Kanske har de som mobbar utsatt den mobbade för hot om han eller hon berättar. Ibland hoppas den mobbade också att allt ska gå över men det brukar det inte göra, det som försvinner är den mobbades självförtroende.

Tecken på mobbning

Ta reda på om mobbning förekommer

Som förälder är det viktigt att få inblick i barnets vardag. Gå på föräldramöten och informationsträffar i skolan. Försök ta en dag ledigt ibland och följ med ditt barn till förskolan eller skolan. Titta gärna i skolans handlingsplan mot mobbning. Läs den ur ett barns synvinkel. Besök gärna skolsköterskan eller någon annan ur mobbninggruppen.

Det är också viktigt att du prata med ditt barn. Om du frågar hur skoldagen har varit och barnet bara svarar "bra" bör du inte nöja dig med det. Fråga om det hände någonting som var speciellt kul eller speciellt tråkigt. Ta dig tid att lyssna på ditt barn.

Om ditt barn blir mobbat

Om ditt barn berättar att det blir mobbat ska du inte överreagera. Visa att du tror på barnet och att det inte är barnets fel att det blir mobbat. Om du vet eller tror att någonting inte står rätt till med ditt barn bör du kontakta skolan.

När du fått reda på att ditt barn är mobbat bör du först prata med ditt barn och berätta vad du kommer att göra. Antagligen kommer barnet säga att det inte vill att du ska prata med någon. Ge inget tystnadslöfte till ditt barn, berätta att skolan måste ta sitt ansvar och sätta stopp för mobbningen.

Försök inte lösa problemet själv. Prata med rektorn och gå igenom tillsammans hur ni ska göra för att stoppa mobbningen. Det är viktigt att skolan får vara med och lösa problemet redan från början. Alla skolor har en handlingsplan mot mobbning, en så kallad likabehandlingsplan och har kanske även ett antimobbningsteam eller trygghetsgrupp du kan vända dig till. Se mer på ditt barns skolas webbplats.

Prata även med föräldrarna till de barn som mobbar. De kanske inte vet vad deras barn håller på med. Var beredd på att de kommer med andra versioner av vad som hände. Ingen vill tro att ens barn är en mobbare.

Dokumentera händelser anknutna till mobbningen, till exempel skador. Du kan skriva dagbok och visa foton som bevis.

Ge ditt barn stöd

Lär ditt barn att säga ifrån. Att möta blicken hos den som mobbar och säga högt och tydligt att man inte vill vara med längre är svårt men kan ge bra resultat.

Om ditt barn blir mobbat är det viktigt att du visar att du finns där och att du stöttar det. Hitta fritidsaktiviteter där barnet kan lära känna nya kompisar, kanske i en grannkommun. Ta dig tid att skjutsa barnet dit. Det kan även vara bra att låta barnet prata med en psykolog. Många som blir mobbade får en extremt dålig självbild som kan leda till problem genom hela livet. Om du behöver hjälp och råd om psykiskt stöd kan du kontakta BUP. Många skolor har också en egen kurator eller psykolog.

Om mitt barn mobbar ett annat barn

Ingrip

Även om ditt eget barn inte blir mobbat eller mobbar så har du ett ansvar som vuxen att ingripa. Försök ta reda på vilka som är föräldrar och prata med dem eller berätta för en lärare vad som händer. Följ gärna upp händelseförloppet för att se att läraren och föräldrarna tar sitt ansvar. Den som står bredvid och ser på bidrar lika mycket till mobbningen.

Om du har försökt prata med skolan och föräldrar till de som mobbar utan resultat bör du fundera på att polisanmäla. Skolan har ett ansvar att stoppa mobbning och det är viktigt att personalen där tar det ansvaret. Mobbning är fel och ska inte tolereras. Ju fler som vågar säga ifrån desto enklare blir det att stoppa mobbningen. Om ditt barn mår väldigt dåligt kan det vara ett alternativ att byta skola när polisanmälan är gjord. Även om det kan kännas fel att det är den mobbade som tvingas flytta på sig är det barnets välmående som måste stå i centrum.

Fråga om råd

Om du undrar över något kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

På andra språk

För råd på arabiska ring 08-528 528 38.

För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska ring 08-528 528 96.

Sök vård

Om du har problem med ditt barn som du inte vet hur du ska hantera finns hjälp att få. Prata med andra föräldrar, barnets lärare eller skolsköterska. Du kan också kontakta BUP, eller din husläkarmottagning.

Skolsköterskan eller skolläkaren hittar du på ditt barns skola. Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Artikeln uppdaterad: 2011-02-28
Ansvarig redaktör: Pelle Östberg, Vårdguiden
Författare: Ida Strasser, skribent
Granskare: Tarja Bergerheim, Skolsköterska/distriktssköterska, Farsta Gymnasium

MOBBNING VUXNA

En av tio uppger att de någon gång blivit utsatta för mobbning på arbetsplatsen. Den som blir mobbad får ofta försämrad självkänsla, upplever otrygghet och drabbas ibland av fysisk och psykisk ohälsa. Mobbning kan också kallas för kränkande särbehandling.

Mobbning kan se ut på många sätt. Gemensamt är att en person under en längre tid känt sig utesluten och illa behandlad. Uteslutning kan till exempel vara att man slutar hälsa på en viss person eller undanhåller viktig information.

Mobbarens drivkraft är nästan alltid makt eller avundsjuka. Utlösande faktorer kan vara otydligt chefsansvar, olösta konflikter och ständiga förändringar på arbetsplatsen.

För att förhindra mobbning gäller det att se tidiga tecken. Håll ögonen öppna för uteslutning, menande blickar och undanhållande av information riktat mot en viss person. Medarbetare bör visa mod och bekräfta att han eller hon ser vad som pågår.

Chefen har en viktig roll och ska återkommande klargöra för personalen att mobbning inte accepteras på arbetsplatsen. Genom att vara ute i verksamheten och träffa medarbetarna är det lättare upptäcka mobbning. Om det finns tecken på mobbning eller olösta konflikter är det nödvändigt att ta tag i problemet på en gång.

Vart vänder jag mig?
Om du är mobbad på jobbet kan det vara svårt bryta den negativa spiralen själv. Tala med företagshälsovården, skyddsombudeteller en god vän för stöd och råd. Om du känner förtroende för chefen kan du vända dig till honom eller henne.

En möjlig väg är också att i enrum ta upp situationen direkt med mobbaren. Detta kräver att du är beredd på att ta kritik. Om det har gått lång tid och mobbningen bara fortsätter kan byte av jobb vara den enda lösningen.

Enligt Arbetsmiljöverkets definition är kränkande särbehandling ”återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar vilka under en längre tid riktas mot utpekade enskilda arbetstagare och på ett personligt kränkande sätt ställer dessa utanför arbetsgemenskapen”

Det är ofta flera bakomliggande faktorer som gör det möjligt för kränkande särbehandling att få fäste på en arbetsplats. Det kan bland annat vara brister i organisationen, svagt ledarskap, ständiga förändringar, stress eller olösta konflikter.

Vem som helst kan utsättas
Både chefer och medarbetare i en arbetsgrupp kan särbehandla en individ eller själva utsättas för särbehandling. Ibland kan kränkande särbehandling även orsakas av enskilda medarbetares agerande.

Diskriminering kan beskrivas som att olika individer behandlas olika på ett orättvist sätt på grund av vem de är, vad de tror på eller hur de lever. Kränkande särbehandling och diskriminering på arbetsplatsen är allvarliga arbetsmiljöproblem. Kränkande handlingar präglas av grov respektlöshet och bryter mot allmänna heders- och moralbegrepp om hur människor bör bemötas.

Mobbning
Mobbning är en form av kränkande särbehandling. Mobbning kan bland annat vara att ignorera eller frysa ut någon, ha ett överdrivet kontrollbehov, undanhålla information eller att tala illa om någon. Den som mobbas utsätts för grov respektlöshet och stressas, får försämrad självkänsla, upplever otrygghet, fysisk och psykisk ohälsa och kan inleda en desperat kamp för upprättelse.

OM DU BLIVIT UTSATT

Det är inte ovanligt men orimligt att den utsatte själv tar på sig skulden. Det ska finnas en rutin som ger vägledning om hur man kan få den hjälp och det stöd man behöver. Det kan kännas bra att vända sig till en person som man har förtroende för och som kan ge samtalsstöd.

I första hand bör man ta upp arbetsmiljöproblem som uppstår med sin närmaste chef. Om det inte fungerar kan man vända sig till sitt skyddsombud eller facklig representant.

Mobbning och trakasserier kostar samhället oerhörda summor. Det är en personlig såväl som en samhällelig tragedi. Det leder till sjukdomar och sjukskrivning.
Det är ett problem som tyvärr inte många vill ta i varken chefen, facket eller företagshälsovården. Arbetskamrater är rädda att de ska bli drabbade och vågar inte gå emot. Det är vanligt att man lägger skulden på den drabbade.
Du blir ofta ensam om du anmäler och det blir omöjligt att vara kvar på din arbetsplats.
Mobbning leder ofta till PTSD se nedan.

Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD

Posttraumatisk stressyndrom, PTSD, kan drabba en person som varit med om exempelvis misshandel, våldtäkt, en olycka, krig eller en naturkatastrof. En behandling som visat god effekt vid posttraumatiskt stressyndrom är kognitiv beteendeterapi.

Posttraumatiskt stressyndrom förkortas till PTSD efter engelskans posttraumatic stress disorder. Det kan drabba dig om du varit med om en eller upprepade svåra händelser som inneburit livsfara eller en allvarlig kränkning av din integritet. Det kan handla om:

Traumat kan vara personligt, som misshandel i hemmet, eller opersonligt, som en olycka.

Vid posttraumatiskt stressyndrom återupplever du den traumatiska händelsen, blandat med känslor av skräck eller vrede. Återupplevelsen kan utlösas av yttre sinnesintryck eller händelser som påminner om traumat. Även barn och unga kan drabbas av posttraumatiskt stressyndrom.

Men de flesta som har varit med om ett trauma utvecklar inte posttraumatiskt stressyndrom och många blir bättre utan behandling.

Här på Vårdguiden.se kan du läsa mer om psykisk ohälsa.

Symtom vid posttraumatiskt stressyndrom

De vanligaste tecknen vid posttraumatiskt stressyndrom är:

Besvären vid posttraumatiskt stressyndrom kommer vanligtvis inom några veckor efter den traumatiska händelsen. Men ibland tar det längre tid, upp till månader eller år.

För många går symtomen över av sig själv. Cirka 40 procent av dem som utvecklat posttraumatiskt stressyndrom en månad efter ett trauma har inte längre besvär ett år senare.

Fråga om råd

Undrar du över något? Kanske har någon annan undrat samma sak. Under Hitta frågor och svar kan du leta upp din fråga under Psykisk ohälsa eller ställa en fråga själv till personal inom vården. De som svarar har tyvärr inte möjlighet att svara på alla frågor.

Du kan dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

På andra språk

Sök vård

Om du känner igen symtomen hos dig själv eller en närstående efter en traumatisk händelse bör du kontakta din vårdcentral ellerpsykiatriska öppenvårdsmottagning.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Behandling av posttraumatiskt stressyndrom

Posttraumatiskt stressyndrom är ett komplext tillstånd som kräver en genomtänkt och konsekvent genomförd behandling. Ditt sociala nätverk spelar en stor roll för att du ska kunna bearbeta dina upplevelser.

En behandling som visat god effekt vid posttraumatiskt stressyndrom är en terapiform som kallas kognitiv beteendeterapi, KBT. Behandlingen kan bestå i att återskapa de traumatiska minnena och att besöka de platser och situationer som påminner om traumat. När du minns traumat under kontrollerade former försvagas ångestreaktionen i takt med att du klarar av att återuppleva den traumatiska händelsen.

En annan form av psykoterapi är Eye Movement Desensitization and Reprocessing, EMDR. I EMDR återskapar du de traumatiska minnena samtidigt som du arbetar med växlande rörelser, oftast ögonrörelser. Aktuella studier har dock visat att ögonrörelser inte är avgörande för att uppnå behandlingsresultat.

Läkemedel

Behandling med läkemedel mot depression, i första hand vissa så kallade selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI), har visat effekt mot posttraumatiskt stressyndrom. Läs mer om rekommenderade läkemedel vid posttraumatiskt stressyndrom.

Råd till anhörig

Du som är anhörig kan också behöva stöd. Det kan du få från en stödorganisation, till exempel Svenska Ångestsyndromsällskapet. Stödorganisationer kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra i en liknande situation.

Om din anhörige har fått kontakt med vården kan du också få stöd från den personal som ansvarar för din anhöriges vård.

För dig som vill veta mer – regionalt vårdprogram Ångestsyndrom

Du som vill läsa mer om ångestsjukdomar och hur man inom Stockholms läns landsting arbetar med utredning, diagnos och behandling, kan ta del av det regionala vårdprogrammet Ångestsyndrom.

Artikeln uppdaterad: 2010-03-25
Ansvarig redaktör: Jessika Bjurel, Vårdguiden
Författare: Monica Klasén McGrath, skribent, frilans
Granskare: Christian Rück, överläkare, Psykiatri Sydväst, Karolinska Universitetssjukhuset

Hemsida & Design av Intendit Webbyrå