SJÄLVSKADOR & MATMISSBRUK

Skype: mimi.Hafström

Telefon: 070-248 29 03

  • Anorexia nervosa 
  • Bulimi nervosa 
  • Självskador 
  • Matmissbruk 
  • Sockermissbruk

ANOREXIA NERVOSA

Anorexia nervosa är en allvarlig form av ätstörning, som yttrar sig främst i självsvält och ofta även i överdriven träning. Sjukdomen går ofta hand i hand med bulimia nervosa men särskiljer sig såtillvida att anorektikern framkallar kräkning eller annat kompensatoriskt beteende som en lösningsstrategi snarare än som en rutinhandling vilket är fallet vid bulimia nervosa. Somliga är periodvis anorektiker och periodvis bulimiker.

Anorexia nervosa orsakar ett mycket stort lidande för drabbade och anhöriga. Sjukdomen påverkar det centrala nervsystemet och immunförsvaret. De fysiska symptomen är många, förutom den obligatoriska undervikten, och de varierar mellan individer. De vanligaste symptomen är:

  • amenorré (menstruationsbortfall)

  • kraftigt nedsatt immunförsvar

  • försvagade vitala organ

  • lanugobehåring över hela kroppen, ofta även ansiktet

  • tung andning

  • frusenhet

  • skakningar

  • svimningsattacker och yrsel

  • försvårad/långsam  sårläkning

  • benskörhet

  • långsamma, försiktiga kroppsrörelser

  • hjärtrytmsrubbningar

  • lätt att få blåmärken

  • kronisk diarré/förstoppning

  • låg puls

  • torra slemhinnor

  • irritation/emotionell instabilitet

  • missfärgade fingrar

  • torr, fjällig, tunn och skör hud

  • grumlig urin till följd av försvagning av njurarna

  • klinisk depression

  • låg kroppstemperatur

  • sömnstörningar (svårigheter att somna/överdrivet sömnbehov)

  • trötthet och tröghet

  • eksem

  • vitamin-, mineral-, och järnbrist

  • fysisk och psykisk svaghet

  • dim- och/eller dubbelsyn

  • muskelförtvining

  • illaluktande andedräkt

  • vattenansamling i mag-tarmkanalen

  • tätt insjuknande i sjukdomar såsom förkylning

  • allmän sjukdomskänsla

  • oförmåga att tolka/känna hunger, mättnad och törst

  • ständig hunger och törst

  • sköra tänder och naglar

  • kalla händer och fötter

  • torrt, fnasigt, livlöst hår, hårbortfall

Anorexia nervosa debuterar oftast hos tonårsflickor, men förekommer även bland pojkar. En vanlig inkörsport till sjukdomen är bantning, som en strävan efter att leva upp till samhällets ideal. Den blivande anorektikern kan sedan inte sluta banta utan utvecklar sjukdomen. Kroppsbyggare kan utveckla ett beteende som påminner om en slags lätt form av anorexi omväxlande med en lätt form av bulimi. Kroppsfixeringen är närvarande liksom hos anorektikern. Om en person är kroppsfixerad kan ett ångestfyllt förhållande uppstå, och ur detta kan anorexi växa fram. En annan grupp som visat sig vara i riskzonen för att drabbas av anorexi eller självsvält är till exempel balettdansöser och mannekänger.

Romantisering av sjukdomen är vanlig bland drabbade som ofta förnekar att de är sjuka. Subkulturer som exempelvis Pro-ana lyfter felaktigt fram anorexia nervosa som en livsstil istället för ett sjukdomstillstånd. Pro-ana går ofta ut på att uppmana andra att äta mindre, träna mer eller på andra sätt gå ned i vikt och blir sjukare.

En anorektiker är fixerad vid sin kropp och sina matvanor, och har skapat sig en förvrängd och felaktig självbild. Även om spegelbilden visar en utmärglad varelse så ser anorektikern en överviktig person. Sjukdomen är i de flesta fall möjlig att bota, men det är svårt och i många fall kan det ta flera år. Det är önskvärt att stoppa förloppet före den så kallade tippvikten. Då är möjligheterna för familj och vänner att hjälpa till mycket större. Sjunker vikten under tippvikten fordras experthjälp. I sådana fall är ofta slutenvård nödvändig för ett gott behandlingsresultat. Gränsen för tippvikten är individuell och kan handla om så lite som sju kilos viktnedgång.

En anorektiker kan jämföras med en missbrukare såtillvida att vikten är det enda som upptar tankeverksamheten. Kroppen är det mest centrala i livet och tillvaron, och den sjuke är besatt av att känna sig smal, slank och lätt. Ofta hakar anorektiker upp sig på speciella kroppsdelar och gör allt för att försöka uppnå sin förvrängda bild av den perfekta kroppen.

Anorektiker har ofta ett kontrollbehov och räknar kalorier och resultat, och detta beteende överensstämmer med en del idrottares. En del idrottare har ett anorektiskt beteende och en del blir anorektiker. Många anorektiker är tvångsmässigt upptagna av rörelse och reglering av näringsintag, medan andra kort och gott slutar att vilja äta. Vissa anorektiker får en enorm energi till överdriven träning, medan andra är helt orkeslösa. De flesta anorektiker är fixerade vid det de avhåller sig från. Kaloriräkning är ett mycket använt “redskap”. Nattliga drömmar om mat och festmåltider är vanligt förekommande.

Som vid annan svält kan anorektiker drabbas av olika bristsjukdomar, och för de med den kroniska formen av sjukdomen blir livslängden förkortad pga. det stora slitage kroppen utsatts för. Svälten leder till att fettdepåer töms och muskler bryts ned. Frän lukt kan kännas från anorektikerns hud eller mun pga. ämnen som produceras vid muskelnedbrytning. Anorektikers tänder tar lätt skada på grund kalciumbrist och självframkallad kräkning. Hjärnan – som till stor del består av fett – kan minska i volym, även om kroppen prioriterar hjärnan vid svält. I extrema fall uppstår skador som är jämförbara med de man får av alkoholmissbruk. I långt gångna fall blir hjärtat lidande, och det händer att anorektiker får hjärtattacker, vilket även är en av de vanligaste dödsorsakerna kopplade till sjukdomen.

 

Diagnos

För att en diagnos ska kunna fastställas måste patienten uppfylla vissa kriterier, varav de somatiska (fysiska) är:

  • En vikt minst 15 % under normalviktsgränsen. (Hos barn en vikt som bara är 85% av den förväntade enligt barnets individuella viktkurva.).

De psykiska kriterierna är:

  • Patienten lider av panikartad rädsla för att öka i vikt, sk. viktfobi.

  • Patienten har felaktig kroppsuppfattning

Av dessa kriterier är undervikten och viktfobin de absoluta, som måste förekomma för att diagnosen skall kunna fastställas medicinskt. Om patienten inte uppfyller dessa men till exempel uppfyller de andra kriterierna, ställs istället diagnosen ÄS UNS (ätstörning utan närmare specifikation).

 

Behandling

Akutbehandling av anorexia nervosa är inläggning och sondmatning om patienten vägrar att behandlas. I vissa extrema fall tillämpas Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT. Då drabbade personer ofta har mycket bräcklig fysisk hälsa kan viss isolering vara viktig eftersom vanliga sjukdomar, såsom infektioner och influensa, kan vara förödande. Behandlingen omfattar två områden: Somatisk behandling och psykosocial behandling. I vissa fall tillämpas även farmakologisk behandling.

Långsiktig standardbehandling av anorexia nervosa är olika former av psykoterapi som ofta ger mycket gott resultat. Här har kognitiv behandling (KBT) har visat sig ha god effekt. Vid farmakologisk behandling är SSRI-preparat vanliga, likaså direktverkande ångestlindrande läkemedel av olika typer. I svåra fall sätts ibland neuroleptika i lägre doser in, då dessa ämnen har god effekt som stämningsstabiliserande på lång sikt och får patienten att återfå den fysiska hälsan snabbare. I långt gångna fall behandlas personen somatiskt med näringstillförsel under ledning av dietist. I de fall där patienten förlorat förmågan att känna hunger och mättnad på grund av de låga nivåerna av signalsubstanser i hjärnan, sätts ibland tricykliska antidepressiva tillfälligt in för att få igång hungern.

Behandlingshem som är speciellt inriktade på att behandla anorexia nervosa och andra ätstörningar finns, både i kommunal och privat regi. Vilka metoder behandlingshemmen tillämpar varierar, och det kan vara allt från DBT till bildterapi och ridterapi. I princip alla metoders strävan är att öka patientens självkänsla, vilket i sin tur kan hjälpa honom/henne att själv bryta med sjukdomen.

 

Prognos

Anorexia nervosa i sin obehandlade form är dödlig. 10% -20% av alla som insjuknar avlider, antingen av sjukdomen i sig eller av något indirekt relaterat till sjukdomen. De vanligaste dödsorsakerna är hjärtstillestånd eller hjärtattack till följd av svält och utmattning, att magsäcken brister vid eventuellt självframkallad kräkning samt självmord till följd av den kliniska depression sjukdomen medför. Vissa avlider av hypoglykemisk koma. Beräknat utifrån statistik tillfrisknar omkring 50% av de drabbade helt, och en tredjedel förbättras med tiden, medan ca. 20% förblir kroniskt sjuka.

 

Källor

  • Kunskapscentrum för ätstörningar

  • Anorexi Bulimi-kontakt

Litteratur

* Jätten i spegeln (2005), Helene Arkhem ISBN 9177156609 / 91-7715-660-9

 

BULIMIA NERVOSA

Bulimia nervosa är en allvarlig form av ätstörning. Den som lider av sjukdomen hetsäter som minst 2 gånger i veckan och kompenserar därefter genom att antingen kräkas upp maten, använda laxermedel, ägna sig åt överdriven motion eller/och använda sig av bantningspreparat. Detta för att “göra sig av” med födan igen.

Bulimi liknar anorexi med avseende på missnöjet över den egna kroppen samt en önskan att gå ned i vikt. Skillnaden är hetsätningen. En bulimiker behöver inte vara underviktig utan kan se helt normal ut och det är därför svårare att upptäcka bulimi än anorexi. Till skillnad mot anorexi uppträder bulimi ofta senare i livet, vanligtvis i slutet av tonåren eller i tjugoårsåldern. Bulimi är förknippad med andra psykiska problem. En uppskattning är att runt hälften av de som lider av sjukdomen även lider av depression, och sjukdomen är starkt förknippad med ångest.

Sjukdomen karaktäriseras av hetsätning och ett oemotståndligt sug efter mat samtidigt som personen försöker gå ned i vikt. En person som lider av bulimi intar stora mängder mat på kort tid (hetsätning) och varvar detta med ett kompensatoriskt beteende som till exempel bantningskurer, fasta, kräkningar, vattendrivande läkemedel och motion. Vanligt är att individer som lider av sjukdomen intar laxermedel, vilket inte har någon inverkan på upptaget av energi eftersom energiupptaget sker redan i tunntarmen där laxermedel har liten effekt. Den viktminskning som inträder beror istället på vätskeförlust. Efter användning av laxermedel samlar kroppen på sig extra mycket vätska, vilket gör att bulimikerns dåliga självbild späs på ytterligare.

SYMPTOM

Bulimi behöver inte ge synliga kroppsliga symptom i form av minskad eller ökad kroppsvikt, eftersom sjukdomen delvis är psykiatrisk samt inkluderar kompensatoriskt beteende. Den drabbade känner stor skuld och skam för sitt ätbeteende och försöker dölja problemen. En bulimiker känner sig ofta misslyckad som person och maktlös inför sitt ätande. Tankarna kretsar ständigt kring mat, koncentrationsförmågan påverkas och sömnproblem är vanliga.
Till kroppsliga besvär vid bulimi hör mag- och tarmproblem. Menstruation kan försvinna eller bli oregelbunden trots normalvikt. Näringsbrist kan uppstå eftersom vissa livsmedel helt undviks. Vid mycket låg kroppsvikt, det vill säga både bulimi och anorexi, kan det vara livsfarligt att hetsäta och kräkas eller missbruka laxermedel. Det är inte ovanligt att människor med bulimi får allvarliga tandskador eftersom magsaft vid kräkning kommer i kontakt med tandemaljen. Dessutom fräter den på matstrupen. Med tiden kan även magsår uppstå, vilket kan vara livshotande. I vissa fall får även naglarna en mer blåaktig ton och nagelbanden börjar fransas upp, synen blir suddig och hjärtklappning kan upplevas.

BEHANDLING

Bulimi kan framgångsrikt behandlas med psykoterapi i form av KBT. Psykologiskt vidmakthållande faktorer vid bulimi är patientens låga självkänsla, ett missnöje med sin vikt och figur och brist på socialt stöd från närstående. Även om bulimikern själv ofta tycker sig ha förlorat kontrollen över sitt ätande och de kompensatoriska beteendena så är det strävan efter kontroll som leder till problemet.

När man upprättat stränga regler kring vad man inte får äta så händer det förstås att man bryter någon regel och äter något ”förbjudet”. Detta regelbrott utlöser då snabbt, och utan personens kontroll, ett hetsätningsanfall. Hetsätningen kan också utlösas av ökad ångest från annat håll, som efter ett bråk eller ett upplevt misslyckande. Hetsätningen leder till ångest och för detta måste patienten kompensera. Ofta genom att tvinga sig själv att kräkas, äta laxermedel eller extrem fysisk träning. Det är detta som blir den vidmakthållande processen: ångesten efter hetsätningen minskar av att patienten kräks eller liknande, och detta beteende blir således negativt förstärkt. Konsekvenserna av hetsätningen blir inte lika negativa som de skulle vara utan kompensation, vilket förstärker även detta beteende.

Terapibehandlingen av sjukdomen börjar med beteendeförändring och går senare över till kognitioner och problemet med patientens låga självkänsla. Man låter patienten äta rimligare och hindrar kompensatoriska beteenden efter ätandet. Flera studier har visat att SSRI-preparat, exempelvis Fluoxetin, tillsammans med psykoterapi har signifikant bättre effekt än placebopreparat på bulimia nervosa.

 

SJÄLVSKADOR

Behöver du prata med någon, få råd eller hjälp, vänd dig till någon du litar på, nära vänner, dina föräldrar, lärare, skolsköterskan eller kontakta vården direkt själv. Du kan kontakta vårdcentralen, ungdomsmottagningen eller öppenvårdspsykiatrin.

Så här skriver Vårdguiden:
”Utan behandling kan:
• Din ångest och depressiva problematik fortsätta i åratal.

• Ditt liv begränsas avsevärt.

• Ärrbildning bli värre och svårare att ta bort.

• Du utvecklar andra destruktiva beteenden.

 

Mer information & fakta om borderline – emotionellt instabil personlighetsstörning och självskador:
Borderline personlighetsstörning – Vårdguidens informationssida

Emotionellt instabil – Psykologiguidens informationssida

Självskador – Vårdguidens informationssida

Dialektisk beteendeterapi – Psykologiguiden om DBT

AnBo – Anhörigförening Borderlines hemsida

RSMH – Riksförbundet för social och mental hälsa

MFD – Myndigheten för delaktighet

NSPH – Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa

(H)järnkoll – Om fördomar kring psykisk ohälsa

Råd och stöd på mejl, chatt och telefon – Vårdguidens sammanställning av stödlinjer och telefonjourer

 

Sockermissbruk

  • Matmissbruk. Sockermissbruk
  • Du använder maten som ett sätt att lindra din ångest.
  • Du äter i smyg och vräker i dig mat.
  • Du gömmer matkartonger och äter inte gärna i sällskap med andra.
  • Du säger att du redan har ätit om någon frågar.
  • Du gömmer godispapper.
  • Stjäl godis från barnen.
  • Köper godis i affären fast du bestämt dig för att låta bli.
  • Du skäms och får ångest efteråt.
  • Du känner dig misslyckad.
  • Du tycker att du har dålig disciplin.
  • Du går upp på natten och äter mat eller godis.
  • Det blir mycket mat med socker och kolhydrater.
  • Du går upp i vikt.
  • Hela din tid går åt till att tänka på mat eller godis.
  • Du har jojobantat i hela ditt liv.
  • Du behöver hjälp med att bli fri från ditt matmissbruk/sockermissbruk.

Sök hjälp! Kontakta mig! 070-248 29 03